förbannade hangup

En dryg vecka och inte ett ljud. Kanske inte så konstigt egentligen, eller behöver inte ens betyda någonting. Men ändå.. någon typ av tecken på att en galen osannolik helg 14 år senare åtminstone skulle ge mersmak. London ligger trots allt inte så många flygtimmar bort med shitair och vem behöver inte en spännande weekend då och då..

Det är de där jäkla förväntningarna som ställer till det, att man tror att han är annorlunda och att det han säger betyder minsta lilla. Allt blir så mycket lättare när man utgår från att de är svin - då blir allt annat en bonus. Istället för att placera dem högst upp på skyliften så att den enda möjliga förflyttningsriktningen är nedåt. Dryga 240 högskolepoäng verkar inte vara särskilt välinvesterade i de här sammanhangen..

Men, men.. vi får väl se vad som händer. Meanwhile.. återgång till svinteorin med skyliften i bottenläge.

igen och igen..

"Jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig
än i dig, förlåt, men det sitter mest i skallen.
Jag tänker, grubblar, velar
mer än känner, längtar, trånar och går åt.
Är jag hjärtlös och förfallen?" ~Lars Winnerbäck~

Okej, nytt sommarlöfte: gå på känsla..

keep on puffing

Älskade osannolika galna helg - jag känner mig levande igen! Känns som att ödet puffar på i överraskande riktningar, bara att haka på.
I like it!

Veckan hade dessutom inte kunnat inledas bättre än med derbyvinst! Men där får nog ödet ändå stå tillbaka för Óbolo..